Professionell vägledning

Professionell vägledning med samtal som redskap

författare: Kerstin Hägg och Svea Maria Kuoppa

Kapitel 1 Behov av professionella samtal

I början av boken beskriver författarna varför det har blivit viktigt att utveckla vår förmåga till bra samtalsledare. Under 1900-talet har samhället förändrats och en del upplever förändringarna som hot och  även som möjligheter. Det är tre faktorer som bidragit till moderniseringsprocessen.

Det har skett en teknisk utveckling som gjort att många av de arbetsuppgifter som vi förut gjorde i hemmet nu tagits över av experter.

På arbetsmarknaden har yrken med inriktning på service ökat. Inom dessa yrken tex lärare,sjukgymnaster och förskollärare har samtalet blivit ett viktigt redskap i det dagliga arbetet med kunder ,elever och patienter.
 

En annan förändring är att ” demokratiska ideal och värderingar ersatt den auktoritära ordningen” ( Hägg&Kuoppa 2007 sid 16)

Förut fattade tex präster och läkare beslut. Nu fattas besluten i samrådan och genom att de olika parterna samarbetar med varandra. Det har blivit viktigt med delaktighet. Den vanliga människan får själv vara med och vara delaktig i olika beslut.

Även mängden av kommunikationsformer har ökat och det gör att kraven ökar på att

varje individ ska kunna välja  och orientera sig i mångfalden.

Inom många yrken har det blivit en viktig förmåga att kunna kommunicera , leda samtal och coacha. Det ställs inte bara krav på kunskaper i sin yrkesroll utan man behöver också ”klara av att möta alla klienter på ett professionellt sätt och ta ansvar för det mötet” 
( Hägg&Kouppa 2007 sid 1)

Min egen reflektion 
Jag tycker att man ser att det blivit viktigt i dagens samhälle i många yrkesgrupper att kunna hålla samtal. Det märker jag i min egen yrkesroll att det är oerhört vikigt att kunna kommunicera och leda samtal både med föräldrar och kollegor.

Kapitel 2 Privata och professionella samtal

Hur vi bemöter andra beror på vilket bemötande vi fått under vår barndom av olika personer föräldrar, syskon lärare och andra vuxna. Detta påverkar oss och bidrar till hur vi upplever omvärlden. Även utbildning och erfarenhet påverkar vårt beteende och hur vi kan hantera kommunikation. När vi möter olika människor lär vi oss att bemöta dem på olika sätt. Någon enkel förklaring till varför vissa samtal fungerar och vissa samtal inte alls fungerar vet man inte.

”Förutsättningen för att kommunikationen ska fungera är att inblandade parter befinner sig på samma eller närliggande nivå”
(Kerstin Hägg &Svea Maria Kuoppa 2007 sid 24).

 Missförstånd och störningar blir det när en av parterna byter nivå som gör att den andra personen känner sig kränkt. Ett annat problem är när de sker ett perspektivbyte i ett samtal det kan ses som ett nivåbrott. Det innebär att en ytlig fråga får ett svar som är mycket detaljerat och kan beskriva hälsotillstånd och ekonomi. Det kan vara besvärande för den andra parten. Ibland kan humor och värme vara förlösande för den som har ett problem. Däremot ironi leder till att den person som utsätts för det känner sig förlöjligad.

”Ett sätt att kategorisera samtal är att betrakta olika typer av samtal som stege på en samtalstrappa”( Hägg &Kouppa 2007 sid 26)

Vid privata samtal beskrivs trappan som vardagsprat,diskussioner,erfarenhetsbyte och förtroende. När två personer klarar att gå upp och ner i trappan och mötas där då visar det på ett bra förhållande. Står man på olika trappsteg och ska försöka kommunicera och inte kan mötas då är det smärtsamt för dem som är inblandade.

En samtalstrappa för professionella samtal beskrivs på följande sätt: Service,information,undervisning,vägledning och psykoterapi.

Ordet vägledning är ett begrepp som används för samtal i olika professionella sammanhang. Vägledande samtal är samtal som handlar om personliga saker i klientens liv. Det kan uppstå svårigheter om man ska samtala med en person som av olika skäl inte vill delta i vägledningssamtal. Då är det klokt att inleda samtalet med en öppen diskussion om varför personen inte vill deltaga i samtalet. Visar samtalsledaren att det som sägs är konfident och visar respekt och empati för den andra personens starka känslor kan det skapa en fungerade arbetsrelation.

Vid ett privat samtal finns inga krav på ansvarsfördelning. Inga av parterna ska ha mera kunskaper inom något särskilt område eller vara samtalsledare.

I det professionella samtalet agerar en av personerna både som person och företrädare för sitt yrke. Som samtalsledare har personen också ansvar för att var kunnig inom det område som samtalet handlar om. Det är viktigt att vara personlig men inte privat.

”Det som skapar mötet mellan två eller flera människor som samtalar med varandra låter sig inte så lätt formuleras i ord. Det är det vidunderliga som innebär att se och bli sedd” (Hägg& Kuoppa 2007 sid 35)

Min egen reflektion 
Att vara personlig men inte privat är en svår balansgång. Att berätta och lämna ut lite om sig själv som pedagog men samtidigt inte för mycket. Tror detta är viktigt om man ska orka arbeta med människor och upprätthålla relationer i detta yrke. Annars är det nog lätt att man blir så privat så att det blir svårt att hålla em professionell nivå 

Kapitel 3 Modeller för samtal och samtalsträning

Det man kan önska från samtalsledaren är att personen vet vad hon gör under samtalet och efteråt kan reflektera över samtalet. Se hur klienten reagerade och hur samtalsledaren själv reagerade.

Fas 1 
Att man försöker klargöra situationen genom att klienten får berätta och att samtalsledaren lyssnar och försöker sätta sig in i klientens dilemma. Förstå situationen på samma sätt. Viktigt att lyssna på klienten och ge den tid att berätta.

Att samtalsledaren inte kommer med en färdig lösning.

Efter det sammanfattar samtalsledaren klientens berättelse. Det är vikigt att klienten får ge sitt godkännade att detta stämmer. Stämmer det inte får man rätta till det. Det är klienten som har den rätta versionen av situationen.
  
 Min egen reflektion

Jag tror att det är viktigt att  man lyssnar ordentligt  när klienten eller adepten berättar sin historia och att man inte sitter och tänker på nästa  fråga som man ska ställa. Då missar man mycket information. Att man inte sedan säger" Jag förstår dig precis jag har varit med om en liknande sak" och så tar man över och börjar berätta om sig själv. Visst ska man visa empati och man kan säga" jag förstår dig" men inte ta över. Viktigt att fokus är på klienten

Fas 2

Under fas 2 försöker samtalsledaren få klienten att få ett större perspektiv och se möjligheter,hinder och begränsningar som klienten inte sett förut. Detta är den svåraste fasen och ställer krav på självkännedom och och kunskap om andra människor.

I den här fasen sätter man tillsammans upp mål för klienten. Viktigt att det är klientens egna mål.

Fas 3

Under fas 3 utarbetar klienten och samtalsledaren en handlingsprogram tillsammans.

Det är klienten som har mandat att godkänna handlingsprogrammet eller underkänna.

Min egen reflektion

Jag tror att det är viktigt när man skriver handlingsprogram att man sätter upp delmål. Annars känns det nog ibland inte hanterbart för klienten eller adepten det man tex ska förändra eller göra. Sedan är det lättare att se en förändring om man sätter upp delmål och känner att man klarat av vissa saker som man har bestämt i handlingsprogrammet. 
  

Vägledarens uppgift är att:

• Skapa en respektfull och personlig kontakt med klienten
• ge stöd åt klienten att berätta sin historia
• leda ett klargörande och lyhört samtal för att få grepp om berättelsen
• hjälpa klienten att konstruera egna handlingsplaner genom att
  . formulera planer och välja strategier för handlingar
• identifiera nya sätt att ”kunna,”göra,”veta”
• utvärdera genom att ömsesidigt delge varandra upplevelser av samtalet och avsluta samtalet på ett tydligt sätt.

Kapitel 4 Färdigheter

Den första delen då man kartlägger är oerhört viktigt och lägger grunden för hela samtalet. Det som sker under de första fem minuterna i ett samtal påverkar oftast resten av samtalet. Ett bra hjälpmedel är att använda sig av en videokamera när man övar dessa färdigheter

Det är samtalsledarens uppgift att skapa struktur i samtalet och inge ett förtroendefullt klimat. Ser till att samtala om hur mycket tid som finns att förfoga över. Är det svåra samtal men inte akuta är det bra att ta två tillfällen till samtal.

Att man ställer öppna frågor. Avslutar samtalet med att tydligt sätta punkt.
" Samtalsledarens sätt att inleda och avsluta ett samtal har betydelse betydligt längre tid än den tid det tar att inleda och avsluta " (Kerstin Hägg & Svea Maria Kouppa sid 53)

Min egen reflektion

Det var en aha upplevelse att läsa att de första fem minuterna är så viktiga i ett samtal. Detta har jag aldrig reflekterat över tidigare. Att avslutet är vikigt har jag funderat över när jag själv varit på samtal. Det är ju det man tar med sig från samtalet och är något oklart av de som man samtalade om sist så kommer man ihåg det. Är känslan inte bra när jag lämnar mötet så bär jag med mig det.

 

Färdigheter fas 1

De färdigheter som är viktiga efter fas 1 är förmågan att lyssna, omformulera,sammanfatta,respektera och härbärgera den andres version, ställa frågor,vara tydlig,vara specifik,inleda och avsluta samtal.


 Färdigheter fas 2
Färdigheter i fas 2 är att man vidgar perspektiven och sätter upp mål. Vägledaren ska hjälpa klienten, adepten att komma fram till den ska klara av att hantera situationen-
Hjälpa adepten eller klienten att sätta upp mål som fungerar och är realistiska
Vägledaren kan använda sig av följande arbetssätt.
-Sammanfatta ur vägledarens perspektiv
-verbalisering
-konfrontation 
-utmaning
-listning
-visualisering
-rollspel
-information

Det är vikigt att vägledaren inte fattar besluten åt adepten eller klienten.


Färdigheter i fas 3 
I fas tre ska man vägleda från mål till handling. Det som avgör är vad för problem klienten elller adepten har och hur situtaionen är för klienten. Fungerar det för klienten är det vägledarens uppgift att avsluta samtalet och se till att utvärdera det. Skulle klienten fortsätta vilja ha kontakt kan man komma överens om att höras via telefon.
Färdigheterna i fas 3 är att
- spåna
-inventera
-formulera delmål
-utvärdera
-avsluta

Kapitel 5 tilllämpningar

I slutet av boken tar de upp tilllämpning. Exempel på detta är utvecklingssamtal,medarbetarsamtal med en arbetsledare och till sist samtal mellan vårdgivare tex patient och sjukgymnast.

Boken var intressant och det var  bra verktyg att använda sig av samtalsfaserna när man håller i ett samtal med t.ex föräldrar eller en adept. Det blir mer struktur när man har en samtalsmodell att följa. Annars är det lätt att samtalet blir ostrukturerat man glider iväg på olika saker. Det är också lättare att utvärdera samtalet och se vad som blev bra eller vad  man behöver förbättra när man har en modell man följt.